Detta är en hemsida för mig, Olle Abrahamsson, som åren 1998-2013 var rättschef i Justitiedepartementet. Mitt författarskap i juridiska och andra ämnen görs härmed tillgängligt. Kronologin är omvänd, så att det senaste jag har skrivit kommer först. Sist kommer – som ett kuriosum – en fantasifull skoluppsats författad vid elva års ålder. Utredningsbetänkanden och annat där jag stått för en god del av författarskapet finns också med på sidan.
2020
Få proportion på tillvaron. I Axess nr 9/20 lämnar tolv skribenter, däribland jag, sina bidrag på temat det klassiska Greklands dygders relevans och möjliga renässans i vår tid.
2019
Förbud hellre än eget ansvar? Om lagstiftaren och moralen. När Anne Ramberg efter 19 år som Advokatsamfundets generalsekreterare tillägnades en vänbok var det en kär plikt att bidra med en artikel om politikers benägenhet att söka förbjuda företeelser som de själva inte gillar.
Minnesord. Rütger Croneborg var en högt bildad och humanistiskt lagd ämbetsman som jag lärde känna under arbetet med propositionen om ett svenskt EU-medlemskap på 1990-talet. Vi hade genom åren många goda samtal om litteratur, historia och politik. Vid hans bortgång skrev jag och några av hans andra vänner en minnesruna i SvD och DN.
2018
En presidents aforismer. Axess nr 5/2018. I denna artikel skriver jag om Mauno Koivisto, presidenten som ägde ett sällsynt personligt mod och vars insatser och tankeskärpa (enligt Jörn Donner) vida överglänste efterföljarnas.
En ängsligare domarkår? Några tankar om jävsproblematiken. Min gamle rättschefskollega Fredrik Wersäll avgick våren 2018 från posten som president i Svea hovrätt. Han förärades då en vänbok, till vilken jag bidrog med en polemisk artikel.
2017
Den poetiske äppelodlaren. Axess nr 3/2017. Sommaren 2016 vistades min fru och jag en tid i Ulvik, där den nynorske poeten och dagboksförfattaren Olav H. Hauge bodde och verkade. Denne märklige man är tämligen okänd i Sverige, ett förhållande som jag ville bidra till att avhjälpa genom denna introduktion till hans författarskap. Hauges bostad och äppelodlingar
syns i förgrunden.
Minnesord. Nils Uthorn, lektor i svenska och historia vid Högre allmänna läroverket i Uddevalla, gick bort i december 2016. Under mina två gymnasieår var han den lärare som jag tog störst intryck av. Han förblev min vän till slutet, och jag skrev några minnesord om honom i Bohusläningen, DN och SvD.
2016
Britterna måste inte kapitulera. DI 24 sept 2016. Artikeln kommenterar kritiskt ett två dagar tidigare i DI infört debattinlägg av f d statssekreteraren Mikael Sandström med rubriken ”EU:s utträdesparagraf fungerar inte för Brexit”.
Minnesord. När Ernst Heyman, chefen för Arvika tingsrätt under mina sju år som tingsfiskal där, gick bort i april 2016 kändes det som en hederssak att skriva några rader om honom i DN, SvD och NWT.
Tjänstemannarollen. I tidskriften Advokatens temanummer 7/2016 intervjuades jag om min syn på tjänstemannarollen (s. 28, 37, 38, 40, 41 och 43). Jag pläderade där bland annat för ett återinförande av det striktare tjänsteansvar som avskaffades i samband med arbetsrättsreformerna på 1970-talet.
2015
För stor för att gömmas undan. Axess nr 6/2015. Om Karl Ragnar Gierow, min idol sedan ungdomsåren. Artikeln finns även – med kommentar av PJ Anders Linder – på http://karlragnargierow.se/nyheter/
Tag vara på chansen! Axess nr 1/2015. Bidrag till Axess temanummer om den stora polisreformen. ”Efter decennier av misslyckad polispolitik går den nu att skapa något nytt och bättre. Men risken finns att kortsiktiga besparingskrav omintetgör reformens effekter.”
Myter och missförstånd om TF och YGL i ett EU-perspektiv – replik. SvJT 2015 s. 8 ff. Svar på Lambertz och Schmauchs inlägg i SvJT 2014 s. 440 ff. resp. SvJT 2014 s. 520 ff.
2014
Om behovet av en ny tryck- och yttrandefrihetsrättslig regleringsmodell. SvJT 2014 s. 201 ff. Syftet med artikeln, som jag skrev tillsammans med justitierådet Henrik Jermsten, var att reda ut ett antal missförstånd rörande de krav som EU-medlemskapet ställer på den svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga lagstiftningen. Artikeln föranledde repliker av Göran Lambertz, SvJT 2014 s. 440 ff., och Magnus Schmauch, SvJT 2014 s. 520 ff.
Integritetsdebatten handlar om fel saker. Bidrag till antologin Integritet, utgiven av Axel och Margaret Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål, 2014 (red. Kurt Almqvist & PJ Anders Linder).
Svea hovrätt 400 år – en framåtsyftande jubileumsskrift. SvJT 2014 s. 109 ff. Artikeln är till formen en anmälan av en antologi, men jag ger också luft åt egna uppfattningar om rättsutvecklingen på senare tid.
2013
Hög tid att reformera personnamnsrätten. SvJT 2013 s. 709 ff. Artikeln utgör en personligt färgad sammanfattning av betänkandet SOU 2013:35 En ny lag om personnamn, som lades fram av en parlamentarisk kommitté under mitt ordförandeskap. Samma dag som betänkandet presenterades redovisade jag arbetet på DN Debatt under rubriken ”Ny namnlag ger större frihet att välja efternamn”. På bilden här nedan överlämnar jag betänkandet till justitieminister Beatrice Ask.
Vi gillar olika. Anmälan i Axess nr 3/2013 av Leuffens, Rittbergers och Schimmelfennigs bok Differentiated Integration. Explaining Variation in the European Union.
2012
Fransk-tysk arrogans bakom EU:s kris? Anmälan i Axess nr 4/2012 av Jean-Claude Piris bok The Future of Europe. Towards a Two-Speed EU?
2011
Är civilkurage något att lagstifta om? SvJT 2011 s. 1 ff. Artikeln förebådar mitt betänkande SOU 2011:16 Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? Betänkandet har, helt i enlighet med mitt förslag, inte lett till lagstiftning.
Endast unionsrätten har direkt effekt – EFTA-domstolen klargör att EES-rätten varken har företräde eller direkt effekt ipso jure. ERT 3/2011. Inlägget, som skrevs tillsammans med hovrättslagmannen Hans Frennered, utgör en replik till en artikel i närmast föregående häfte av Martin Johansson och Sven Norberg, och föranledde ett genmäle av desamma i det närmast följande häftet.
Skall man få heta vad som helst? En namnlagsutredares dilemma. Studia anthroponymica Scandinavica 2011. Min artikel börjar på s. 147.
Orimliga krav på att öppna Säpos arkiv. Axess nr 9/2011. Kort inlägg med anledning av den debatt som föranleddes av professor Birgitta Almgrens Stasi-forskning.
”Medborgarna ska fås att betrakta EU som alla goda gåvors givare”. Inlägg i Neo nr 1/2011 med anledning av en debatt om EU:s förtjänster och avigsidor.
2009
EU-medlemskapets inverkan på relationen riksdag – regering. ERT 3/2009. Min här framförda kritik mot särskilt EU-nämndens ställning uppmärksammades på ledarplats i DN.
Proportionalitetskrav i lagstiftningen. JT 2008/2009 nr 4.
Skyddet för den personliga integriteten. Synpunkter från ett lagstiftningsperspektiv. Bidrag till Nordisk årsbok i rättsinformatik 2006-2008.
Integritetsskydd med eller utan förnuft. SvJT 2009 s. 421 ff.
En prognos om Lagrådets framtid. SvJT 2009 s. 303 ff.
2008
Kriminalitetsbekæmpelse og integritet. Bidrag till Forhandlingerna ved det 38. nordiske Juristmöde i Köpenhavn 21.-23. august 2008, Bind I, s. 9 ff.
Allmänna sammankomster på offentlig plats. Ds 2008:53.
SOU 2008:3 Slutbetänkande av Integritetsskyddskommittén. Bedömningar och förslag. Kommitténs förslag utgjorde underlag för förstärkningar år 2011 av fri- och rättighetsskyddet i regeringsformen och för ett nytt straffstadgande i brottsbalken om förbud mot integritetskränkande fotografering.
2007
SOU 2007:22 Del 1 Delbetänkande av Integritetsskyddskommittén. Kartläggning och analys. Sidorna 493-535 innehåller ett Appendix, som är en exposé över efterkrigstidens svenska samhällsdebatt om den personliga integriteten. Till betänkandet hör en omfångsrik Del 2, vari de deskriptiva avsnitten i Del 1 ytterligare utvecklas.
Handlar normprövningsdebatten om rätt saker? SvJT 2007 s. 779 ff. Här driver jag tesen att betydelsen av ett avskaffande av det s.k. uppenbarhetsrekvisitet är överskattad.
Att sila mygg och svälja kameler. Mer om integritetsskyddsdebatten. SvJT 2007 s. 127 f.
2006
The relation between National Courts and the European Courts. ERT 2006 nr 2. I artikeln varnas för Europadomstolens ”aktivism”, eftersom den långsiktigt hotar att erodera domstolens auktoritet i fördragsstaterna.
Integritetsskyddet i lagstiftningen. SvJT 2006 s. 410 ff.
Kammaren bakom butiken – Om integritetsskyddet i lagstiftningen. Advokaten 2006 nr 5.
Integritetsskydd och effektivitetshänsyn i lagstiftningen. Tidskrift för Sveriges domareförbund 2006 nr 3 s. 25 ff.
2005
Förlängning av preskriptionstider – fakta och åsikter med utgångspunkt från en debatt om nazistförbrytarnas ansvarighet. SvJT 2005 s. 1025 ff. I artikeln kritiserar jag från rättsstatliga utgångspunkter den typ av retroaktivt slopande av preskriptionstider som ganska snart efter mitt inlägg kom att genomföras i Sverige. Jag var också kritisk till hur statsledningen hade förhållit sig till Simon Wiesenthalcentret i Wien. I anslutning till denna artikel skrev jag även en understreckare i SvD under den av redaktören satta rubriken Mångårig debatt tog död på preskription.
Harmonisering, samordning och ömsesidigt förtroende inom Europeiska unionen SvJT 2005 s. 801 f. I artikeln sammanfattar jag med egna funderingar diskussionerna vid ett s.k. Häringesymposium som hölls under min ledning.
Behöver Europa en konstitution? NAT 2005 s. 75 ff.
Upphovsrätt och handlingsoffentlighet. Ds 2005:54. Utredningen rör problematiken kring myndigheternas tillhandahållande av den s.k. scientologibibeln.
Kungörande i PoIT. Ds 2005:2. Utredningsuppdraget rymde mer dramatik än rubriker låta ana. Det gällde att få till stånd en ordning med rimliga kostnader för påbjuden annonsering i världens äldsta tidning samtidigt som såväl tidningens fortlevnad som finansieringen av SAOB-arbetet i Lund skulle tryggas. Svenska Akademiens ständige sekreterare jämförde uppgiften med cirkelns kvadratur.
2004
Europe, its Member States and its Citizens: Do they need a Constitution? ERT 2004 nr 3. Artikeln är en vidräkning med det vid den tiden enligt mig alltför federalistiskt inriktade konstitutionella projektet och bygger på ett anförande som jag höll som inbjuden talare i Dublin. Artikeln är även publicerad i The Irish Journal of European Law, nr 2/2004.
Anmälan av Lena Blomqvists bok ”Rätt roligt”. JT 2004/05 nr 1.
Avgöranden från EG-domstolen – andra halvåret 2003. SvJT 2004 s. 504 ff. Den sista artikeln i min år 1998 inledda serie av översikter av EG-domstolens praxis.
2003
Sveriges ställningstaganden i Europakonventet. ERT 2003 nr 2. I artikeln kritiserar jag regering och riksdag för en viss hållningslöshet under konventsprocessen.
Lagstiftningspolitiken i den nationella lagberedningen. SvJT 2003 s. 1 ff. I artikeln hävdar jag att kvaliteten i lagstiftningsarbetet har sjunkit oroväckande och visar med ett antal exempel att detta kan stå staten dyrt. DN kommenterade på ledarplats (24/11 -03): När en rättsstat närmar sig det som Abrahamsson betecknar som en ”gräns som inte får underskridas” är det dags för regeringen och Bodström att reagera och agera. Ytterst gäller det rättssäkerheten för enskilda och värnet av grundläggande rättigheter.
Avgöranden från EG-domstolen – första halvåret 2003. SvJT 2003 s. 1090 ff.
Avgöranden från EG-domstolen – andra halvåret 2002. SvJT 2003 s. 345 ff.
2002
EG-domstolen och de grundläggande rättigheterna. SvJT 2002 s. 363 ff.
Avgöranden från EG-domstolen – första halvåret 2002. SvJT 2002 s. 701 ff.
Avgöranden från EG-domstolen – andra halvåret 2001. SvJT 2002 s. 157 ff.
Lindöparkmålet – en replik. SvJT 2002 s. 425 f. I repliken tillbakavisar jag kritik som framförts med anledning av hur jag kommenterat målet i SvJT 2001 s. 676.
Det blir inte mer makt till Bryssel – tvärtom. DI 7 feb 2002. Artikeln utgör en replik till den hygglige Anders Isaksson som i DI hade kritiserat regeringens proposition 2001/02:72 Ändringar i regeringsformen – samarbetet i EU m.m.
2001
Den rättsliga grunden för Sveriges medlemskap i EU. Festskrift till Ulf Bernitz, s. 5 ff. Spörsmålet visade sig vara mer intrikat än vad man kunnat tro.
Obefogad ängslan för den svenska offentlighetsprincipen. ERT 2001 nr 3.
Det nordiska lagstiftningssamarbetet i ett EU-perspektiv. SvJT 2001 s. 1 ff. Här drev jag tesen att det nordiska samarbetet till skillnad från samarbetet inom EU baseras på en värdegemenskap mellan länderna.
Avgöranden från EG-domstolen – första halvåret 2001. SvJT 2001 s. 676 ff.
Avgöranden från EG-domstolen – andra halvåret 2000. SvJT 2001 s. 131 ff.
2000
Öppenheten i EU – ett arbete med nationella komplikationer. ERT 2000 nr 1.
An evaluation of the cases before the European Court of Justice in which the Swedish Government has acted. ERT 2000 nr 3.
Lagstiftaren i en internationaliserad värld – avslutande kommentar. SvJT 2000 s. 323 f.
Avgöranden från EG-domstolen – första halvåret 2000. SvJT 2000 s. 605 ff.
Avgöranden från EG-domstolen – andra halvåret 1999. SvJT 2000 s. 156 ff.
1999
EU-medlemskapets influenser på dömandet. SvJT 1999 s. 833 ff.
EG-domstolens roll i tredje pelaren enligt Amsterdamfördraget. ERT 1999 nr 3.
Avgöranden från EG-domstolen – första halvåret 1999. SvJT 1999 s. 769 ff.
Avgöranden från EG-domstolen – fjärde kvartalet 1998. SvJT 1999 s. 351 ff.
1998
Community Directives: Effects, Efficiency and Justiciability in Sweden. SvJT 1998 s. 212 ff. (Tillsammans med Dan Eliasson och Dag Mattsson).
Avgöranden från EG-domstolen – tredje kvartalet 1998. SvJT 1998 s. 896 ff.
Avgöranden från EG-domstolen – andra kvartalet 1998. SvJT 1998 s. 671 ff.
Avgöranden från EG-domstolen – första kvartalet 1998. SvJT 1998 s. 487 ff.
Avgöranden från EG-domstolen 1997. SvJT 1998 s. 341 ff.
1997
Anmälan av Michael Droege och Göran Lysén, Introduktion till EU och EU-rätten. SvJT 1997 s. 674 ff. (Återfinns ej på SvJT:s hemsida)
1996
Öppenhet i EU-arbetet. Publica EU 1996. En andra upplaga av Publica EU, där jag gjorde en pionjärinsats på området, låg färdig att utkomma 1999. Min aldrig publicerade komplettering med anledning av Amsterdamfördraget ligger som ett komplement sist i det länkade dokumentet.
Anmälan av Per Hellström och Anders Kjellström, Europarätt – Sverige i den Europeiska unionen. SvJT 1996 s. 556 ff.
1995
Anmälan av Ulf Bernitz, Europarättens grunder. SvJT 1995 s. 352 ff.
1993
Domstolsväsendets anpassning till EES och EG. SvJT 1993 s. 805 ff.
1991
EG:s bolagsrätt i svensk översättning. Allmänna förlaget, 258 s. (Tillsammans med Annika Lundius, Sten Lundvall, Per Pettersson och Axel Schött).
Utländska förvärv av fast egendom. Ds 1991:76. Osignerad departementsskrift som rörde främst problematiken kring utländska förvärv av fritidshus vid en svensk anpassning till Europeiska gemenskapens krav på fria kapitalrörelser.
1987
Ansvarsgenombrott m.m. SOU 1987:59. Betänkande av den parlamentariska Betalningsansvarskommittén.
1973
Dueller. Tillämpningsuppsats för jur.kand.examen. Artikeln utgör en positivrättslig studie i ämnet straffrätt med anledning av att de särskilda straffstadgandena i 1864 års strafflag rörande envig kom att sakna motsvarighet i 1965 års brottsbalk. Den fråga jag utredde avsåg hur en duellsituation, med dess många tänkbara komplikationer, skulle vara att bedöma enligt brottsbalken. I stilistisk avseende slås man av hur slaviskt jag vid denna tid följde de traditionella kommateringsreglerna.
1967
Spänning och trygghet – två mänskliga behov. Skrivning i Studentexamen. Påfallande är hur påverkad jag ännu var av Ingemar Hedenius. Den hedervärde biskopen Bohlin, som Hedenius hade avhånat i sina skrifter, får en opåkallad känga. Men som tidsdokument har uppsatsen, som fick betyget ”med utmärkt beröm godkänd”, visst intresse.
1958
Ett läkarbesök. Fantasifull skoluppsats av den elvaårige författaren. Även denna uppsats har visst intresse som tidsdokument, då man ser att fruktan för att hamna på sanatorium p g a lungtuberkulos var levande ännu på det sena 50-talet.